´

Vi satt där alla runt den tomma pizza kartongen och skrattade. Chaz tog upp sin mobil.

"Oj, just de! Vad är klockan Chaz?" Frågade jag. Jag hade helt glömt bort tiden.

"Tio över tio." Svarade han nonchalant.

"Jaha, jag måste gå nu. Hejdå." Sa jag och gick ut i hallen och tog på mig skorna och jackan.

"Hejdå Ally." Hörde jag innan jag stängde dörren.

När jag kommit hem gick jag direkt och borstade tänderna och satte upp mitt hår i en slarvig tofs och tog på mig pjamas och gick och la mig.

Klockan ringde, jag stängde av alarmet, gjorde mig iordning och gick ner och fixade frukost. Ingen verkade vara vaken än. Fast det förvånade mig inte klockan var halv nio på en lördag. Jag tog på mig skorna och jackan och  började gå, det var inte så långt dit bara typ två kvarter. Jag knackade på.

"Hej, du måste vara Allyssa?" Frågade antagligen barnens mamma. Hon sträckte fram handen. "Jag är Erin." Hon log mot mig.

"Hej hej." Och jag log tillbaka.

"Kom in." Det kom en lite flicka springades och kramade om Erins ben. "Det här är då, Jazmyn. Eller Jazzy."

"Hej Jazzy." Jag vinkade och log mot henne.

"Och det här är Jaxon." Hon hade visat mig till ett ganska stort rum med två barnsängar och massor av leksager, antagligen Barnens rum. I rummet satt en liten pojke och lekte med två bilar.

"Det var allt då... Eller det finns pengar på köksbänken om ni behöver gå till affären och så. Vi kommer hem vid elva, halv tolv ikväll. Hejdå" Hon kramade om Jazzy och Jaxon och gick ut.

När klockan var halv ett, så bestämde vi oss för att jag skulle laga pankakor. Så jag satte Jaxon i barnstolen vid köksbordet, själv tog jag fram ingredienser och började och började hälla i dem i en skål. Jazmyn kom med en stol och ställde den bredvid mig, för att senare ställa sig på den.

"Jag kan blanda, Ally." Sa hon och kollade på mig.

"Okej, här." Jag sköt skålen till henne och gav henne en visp.

När vi hade lagat klart pankakorna och ätit upp dem, så gick vi till en lekpark som låg i närheten. När vi hade kommit dit pekade Jazmyn på gungorna och sa:

"Gunga!" Sedan sprang hon och satte sig på en gunga. Jag satte Jaxon i en gunga medans Jazmyn satt på sin gunga och vifftade med benen - med hop om att hon skulle få fart.

"Ally, fart." Sa hon och såg en aning besviken. Så jag gjorde fart på båda två.

Efter några timmar, då jag både hade åkt ruschekana och klättrat i klätterställningen med Jazmyn och Jaxon, så tog jag Jaxon i vagnen och Jazmyn tog mig i handen och vi styrde våra steg mot affären för att köpa godis åt dem.

Vi gick direkt mot lösgodiset och jag hjälpte dom att plocka i varsinna påsar.

När vi betalat och kommit en bit på vägen hem kollar Jazmyn upp på mig och säger: "Vet vilka mina bästa vänner är?"

"Nää, vilka är dina bästa vänner?" Frågade jag henne.

"Du och Justin"

"Aww, va gullig du är..." Hon va så gullig Jazzy. "... Och vem är Justin?"

"Min bror, han bor inte hemma. Han bor hemma hos sin mamma."

När vi kom hem så skulle vi kolla på film och äta deras godis, de valde Hitta nemo. Men båda sommnade innan filmen va slut så jag bärde dem till sina sängar och jag satte mig i fotöljen som stog där inne. Jag måste ha somnat för jag vaknade av att någon kom in i rummet och sa: "Sssch."

Jag öppnade och såg Justin Bieber.

"Oj, Hej." Sa jag förvånat. Här satt jag och sov, när en av världens kändaste tonåring kom in i rummet.

"Hej, det är du som är Alyssa va? Jag är Justin. Väckte jag dig?" Haha, som om jag inte visste att han var Justin.

"Jo, de är jag.." Log jag. "..äh, näädå." Ljög jag, det klart de va han som väckte mig.

Nu hade Erin kommit in i rummet också. "Har det gått bra, Ally?"

"Jaadå, det har gått jätte bra."

"Vad bra, du kan gå hem nu." Hon plockade fram pengar och gav mig. "Eller Justin du kan skjutsa hem henne."

"Sure." Han ryckte på axlarna och vi gick och tog på oss skorna. Och gick ut till bilen.

"Vart bor du då?" Han log och kollade på mig, medans han vred om nyckeln.

Jag rabblade upp gatan och nummret lågt.

"Okej, men du har nyss flyttat hit va?"

"Jo, hur vet du de?

"Asså, jag brukar vara här, din gata. Och jag har inte sett dig förut." Han hade koll på vägen.

Jag sneglade på honom. "Jaha.."

"Du säger inte så mycket." Han flinade och kollade snabbt på mig, för att senare kolla på vägen igen.

"Vad tycker du jag ska säga då?" Sa jag och höjde på ena ögonbrynet.

"Oj, Chilla." Han vart nog lite förvånat på mitt tonläge.

"Haha, ta de lungt. Jag bara skojade, Justin." Den här gången var det jag som flinade.

"Ha-Ha." Sa han medan han parkerade bilen ute vid trottoaren utanför mitt hus.

"Haha, hejdå Justin. Och tack för skjutsen." Jag knäppte upp bältet och gick ur bilen.

---

---